Koststudier

Studier om kostvanor som analyserar skillnader i matvanor och hur dessa påverkar hälsan, brukar kallas epidemiologiska studier. Många epidemiologiska studier visar att en kost som är rik på korsblommiga växter minskar risken för att utveckla kroniska sjukdomar, som vissa former av cancer och hjärtsjukdomar.

Studierna utförs av forskare och resultaten publiceras i vetenskapliga tidskrifter. För att kontrollera undersökningarnas utformning och innehåll, samt de slutsatser som dras av dem, granskas publikationerna av vetenskapliga experter som inte har någon anknytning till studierna. Vi har sammanställt ett antal studier om effekterna av korsblommiga grönsaker.

Epidemiologiska undersökningar visar inte i sig själva att livsstilsfaktorer som korsblommiga grönsaker i kosten leder till en minskning av kroniska sjukdomar. Istället belyser de allmänna trender i befolkningen. Forskare kan sedan följa upp de trender som observeras i epidemiologiska undersökningar genom experiment som visar exakt hur olika sorters föda kan ha positiva effekter på kroppen. Goda metoder i kombination med epidemiologiska fakta förser oss med de bästa bevisen för kostrelaterade hälsoeffekter. Denna typ av kvalitetsbevis krävs för att underbygga hälsoanspråk och hälsoprinciper som ska ligga till grund för rekommendationer om hälsa, kost och näring.

Det finns olika allmänna typer av epidemiologiska studier. En typ undersöker en grupp personer som har en viss sjukdom, till exempel cancer. Dessa personers kostvanor jämförs sedan med kostvanorna hos en noggrant utvald, cancerfri kontrollgrupp. Studier av denna typ kallas retrospektiva fall-kontrollstudier och analyserar sambandet mellan skillnader i kosthållning och risken att utveckla vissa sjukdomar. De har dock ett antal brister. Dels kräver de att deltagarna noggrant återger sina matvanor, vanligtvis genom att fylla i frågeformulär, vilket kan vara svårt. Vidare kan det vara mycket svårt att utse de personer som ska ingå i ”kontrollgruppen” med friska personer. Grupperna ska helst vara mycket lika varandra, men det kan vara svårt att mäta effekterna av hälsosamma kostvanor, eftersom frukt och grönsaker ofta ingår i en allmänt hälsosam livsstil och påverkas av socialekonomiska faktorer. Genom att utforma och tolka studierna på rätt sätt kan man lösa en del av dessa problem.

Vissa undersökningar har visat att korsblommiga grönsaker kan minska risken för prostatacancer[i] , cancer i urinblåsan[ii], bröstcancer[iii] och andra tillstånd som vi har sammanställt i en tabell. I vissa fall har man försökt förbättra utformningen av undersökningarna genom att fastställa försökspersonernas intag av korsblommiga grönsaker genom att mäta mängderna av vissa ämnen i urinen istället för att analysera angivna kostvanor.

Helt nyligen har resultaten av olika kohortundersökningar också rapporterats. Vid kohortundersökningar följer man ett stort antal personer under en bestämd tid och studerar sambandet mellan deras kostvanor och livsstil och de sjukdomar och andra hälsoproblem de utvecklar. Dessa undersökningar omfattar tusentals personer som följs under årtionden.

Kohortundersökningar visar att korsblommiga grönsaker ger visst skydd mot kardiovaskulära sjukdomar[iv] , prostatacancer[v]  [vi] och andra sjukdomar som har angetts i tabellen.
Vidare har ett antal metaanalyser genomförts i syfte att kombinera många av de olika undersökningar som har utförts av skilda grupper runt om i världen i syfte att skapa en överblick. Metaanalyserna visar att korsblommiga grönsaker minskar risken för ändtarmscancer[vii] , prostatacancer[viii] och bröstcancer[ix] .

De starkaste bevisen för de hälsobevarande effekterna av viss föda kommer från interventionsstudier. I sådana studier jämför man effekterna på en grupp frivilliga personer vars kost har kompletterats med det födoämne som ska undersökas med effekterna på en grupp personer som inte har fått födoämnet. För att undvika subjektiva resultat ska studien utformas så att varken deltagarna eller forskarna kan avgöra vilken grupp som får det kompletterande födoämnet.

Institute of Food Research har genomfört en småskalig interventionsstudie på människor i syfte att fylla en lucka bland observationsstudier av män som löper risk att utveckla prostatacancer. Studien visade att det fanns fler positiva förändringar i genuttrycket hos de män som åt broccolirik kost och dessa förändringar kan stå i samband med en minskad risk att utveckla prostatacancer. Institute of Food Research genomför nu en mycket större undersökning, som har finansierats av Prostate Cancer Foundation, och undersöker de skyddande effekterna av broccolikonsumtion mot prostatacancer.

Tack vare utvecklingen av Benefortébroccoli har forskarna nu möjlighet att ge frivilliga försökspersoner kostinterventioner med olika mängder glucoraphanin. Den första studien[ix] visar att glucoraphaninrik broccoli (Beneforté) kan ”korrigera” metabola processer i cellerna som har ett samband med hälsan. En ytterligare, större studie pågår nu kring riskerna för att utveckla hjärtkärlsjukdomar och om dessa kan reduceras med hjälp av Benefortébroccoli och annan glucoraphaninrik kost.

[i] Joseph, M. A., K. B. Moysich, J. L. Freudenheim, P. G. Shields, E. D. Bowman, Y. Zhang, J. R. Marshall, and C. B. Ambrosone. "Cruciferous Vegetables, Genetic Polymorphisms in Glutathione S-Transferases M1 and T1, and Prostate Cancer Risk." Nutr Cancer 50, no. 2 (2004): 206-13.  http://dx.doi.org/10.1207/s15327914nc5002_11

[ii] Lin, J., A. Kamat, J. Gu, M. Chen, C. P. Dinney, M. R. Forman, and X. Wu. "Dietary Intake of Vegetables and Fruits and the Modification Effects of Gstm1 and Nat2 Genotypes on Bladder Cancer Risk." Cancer Epidemiol Biomarkers Prev 18, no. 7 (Jul 2009): 2090-7. http://dx.doi.org/10.1158/1055-9965.EPI-08-1174

[iii] Fowke, J. H., Chung, F. L., Jin, F., Qi, D., Cai, Q., Conaway, C., Cheng, J. R., Shu, X. O., Gao, Y. T. and Zheng, W. (2003)  "Urinary Isothiocyanate Levels, Brassica, and Human Breast Cancer " http://cancerres.aacrjournals.org/content/63/14/3980.full

[iv] Joshipura, K. J., A. Ascherio, J. E. Manson, M. J. Stampfer, E. B. Rimm, F. E. Speizer, C. H. Hennekens, D. Spiegelman, and W. C. Willett. "Fruit and Vegetable Intake in Relation to Risk of Ischemic Stroke." JAMA 282, no. 13 (Oct 6 1999): 1233-9. http://dx.doi.org/10.1001/jama.282.13.1233

[v] Kirsh, V. A., U. Peters, S. T. Mayne, A. F. Subar, N. Chatterjee, C. C. Johnson, R. B. Hayes, Lung Colorectal Prostate, and Trial Ovarian Cancer Screening. "Prospective Study of Fruit and Vegetable Intake and Risk of Prostate Cancer." J Natl Cancer Inst 99, no. 15 (Aug 1 2007): 1200-9. http://dx.doi.org/10.1093/jnci/djm065  

[vi] Richman, E. L., P. R. Carroll, and J. M. Chan. "Vegetable and Fruit Intake after Diagnosis and Risk of Prostate Cancer Progression." Int J Cancer 131, no. 1 (Jul 1 2012): 201-10. http://dx.doi.org/10.1002/ijc.26348

[vii] Wu, Q. J., Y. Yang, E. Vogtmann, J. Wang, L. H. Han, H. L. Li, and Y. B. Xiang. "Cruciferous Vegetables Intake and the Risk of Colorectal Cancer: A Meta-Analysis of Observational Studies." Ann Oncol 24, no. 4 (Apr 2013): 1079-87. http://dx.doi.org/10.1093/annonc/mds601

[viii] Liu, B., Q. Mao, M. Cao, and L. Xie. "Cruciferous Vegetables Intake and Risk of Prostate Cancer: A Meta-Analysis." Int J Urol 19, no. 2 (Feb 2012): 134-41. http://dx.doi.org/10.1111/j.1442-2042.2011.02906.x

[ix] Liu, X., and K. Lv. "Cruciferous Vegetables Intake Is Inversely Associated with Risk of Breast Cancer: A Meta-Analysis." Breast 22, no. 3 (Jun 2013): 309-13. http://dx.doi.org/10.1016/j.breast.2012.07.013

[x] Armah, C. N., Traka, M.H., Dainty, J.R., Defernez, M., Astrid Janssens, Leung, W., Doleman,  J., Potter, J.F., and Mithen, R.F.  A diet rich in high glucoraphanin broccoli interacts with genotype to reduce discordance in plasma metabolite profiles through modulating mitochondrial disfunction, Am J Clin Nutr 2013 98: 712-722 doi: 10.3945/ajcn.113.065235